Blogg: "Perlskog är en bra kommentator" - Stürmerfoul

Blogg: ”Perlskog är en bra kommentator”

Ok. Här kommer en impopulär åsikt i handbollskretsar:

Robert Perlskog är en bra kommentator.

Med det sagt är det viktigt att ha en sak i åtanke. Du som läser detta är knappast målgruppen. Läser du detta är du en hard core handbollsfantast. Det är nämligen Stürmerfouls målgrupp.

Det är inte du som är den stora målgruppen för VM-sändningen. Många begriper inte det. Twittersök på ”Perlskog” efter en match så fattar ni.

Jag begrep det själv inte tidigare vilket beror på att… tja, jag var lite dum i huvudet helt enkelt. Förmodligen luftade jag mina åsikter som många andra på twitter. Vilket fick till följd att jag är blockad av Perlskog på twitter. Jag kan skratta åt det nu.

Men. Som sagt. Du. Jag. Vi – är inte målgruppen.

I ett drygt årtionde arbetade jag inom travsporten. Jag var en idiot då också.

Gång efter annan bröstade jag upp mig på sociala medier, i bloggar och i andra sammanhang och dömde ut den amatörmässiga och okunniga nivå som TV-produktionen och dess programledare levererade.

Jag insåg inte fullt ut att vi som var travfrälsta var en nästintill obetydande minoritet av den sammanlagda TV-publiken. Men jag såg världen utifrån mitt eget perspektiv. Första tecknet på dårskap.

Robert Perlskog har en komplex roll som få skulle klara av att axla. Nämligen att göra Claes Hellgren så bra som möjligt och samtidigt komma med relevant fakta och vara behaglig att lyssna på. Han är försvaret framför en målvakt som får hyllningarna. Det är en roll som få kommentatorer, som oftast har en instinkt att vilja höras och synas själva, klarar.

Jag har själv prövat att kommentera en del på C More i höst. Visserligen själv utan expert i ett litet bås i en studie i Stockholm, samtidigt som man sköter grafiken och repriserna, men det är ingen lek. Jag trodde att jag skulle kunna det där (hur kan det vara, right?), men var så dålig att jag blev petad efter de första försöken och till slut fick tigga mig till en match i slutet av februari nästa gång.

Hellgrens kunskap är världsunik. Dessutom har han åsikter och gör ständiga värderingar.  Perlskog ska bädda för det.

Samtidigt är han avslappnad och vågar vara den som låter dum ibland. Ställer frågor han förmodligen vet svaren på och är sådär överdrivet patriotisk som folket i stugorna förutsätter att han ska vara. De som ser en gul tröja och skiter lite i vad människan heter inledningsvis. Inte minst nu när det är ett såpass nytt lag för många.

För den som inte kan handboll som du kan. För den som inte kan regelboken som dig. För den som vill njuta av produktionen efter en lång dag på jobbet – så är Hellgren och Perlskog en unik kombination att ta del av. De har hittat en ton i flera årtiondensom är fantastisk. De har humor. De kan prata om Slaget vid Poltava i två anfall utan att vi märker något – snarare lär oss något. Det är DÅ jag tycker de är som bäst. Eller när Hellgren vet vad den Nordmakedoniska kantspelarens pappa hade för hund 1992. De älskar sitt jobb och sådant brukar märkas.

Det är genom att få de icke handbollsfrälsta att älska handbollen som vi får fler människorna på läktarna och fler ungdomar i bollskolorna. Perlskog och Hellgren sprider en trygghet, en gemytlighet och en kärlek för sporten som vi ska vara tacksamma för. De får massor av människor att tycka att handboll roligt. Och utan dem på läktarna när världen är sig lik igen är handbollen ingenting värd.

De säljer sporten. Du utövar den.

***

Teckna prenumeration på Handbollsmagasinet Stürmerfoul. Nästa nummer utkommer i slutet av januari. Från 89 kr per månad.

***

Ska vi djupdyka ner i handbollen och det mer nördiga kunskapsmässigt så har vi Johanna Ahlm och Martin Frändesjö i studion efter matchen. Jag vet om att många handbollsfrälsta har viss kritik här också, inte minst mot Johanna. Ha det då.

För mig som tidningsutgivare, inte på något sätt någon initierad självutnämnd handbollsexpert, är Johanna och Martin trevliga att titta på. Framförallt är de pedagogiska och bygger en kunskapsbank hos dem som kanske normalt sett kanske följer ett visst lokalt lag eller har barn som spelar handboll.

Jag skulle tappa intresset, och ännu mindre skulle ovan nämna målgrupp göra det, om kommentatorer och experter snöade in på polska övergångar och refererade till franska kantspelare på 90-talet utan att ha glimten i ögat. Möjligtvis att det kan fungera i fotbollens värld, men knappast i handbollens där den lilla ankdammen är i behov av att bli större.

Slutsatsen är följande.

Det svenska landslaget, fattade till och med en idiot som jag, svarade för en väldigt positiv insats i VM-premiären.

Den svenska TV-produktionen håller fortsatt hög klass. Det enda jag vill kritisera i sammanhanget är att vi inte får mer utav den.

Att titta på andra VM-matcher utan kommentatorer och studio-snack, som tidigare under eftermiddagen, är lite som att älska med kläderna på. Det är hopplöst att bli tillfredsställd.

I kommande januarinummer av Handbollsmagasinet Stürmerfoul med 120 sidor:

  • Intervju med Zacke.
  • Intervju med Ulrika Olsson
  • Person of the Year.
  • Nya rön om hjärnskakningar inom handbollen.
  • Så blir du bättre på att sova och återhämta dig.
  • Kristianstad HK:s uppgång.
  • 2020-listorna.
  • Ystads enorma gåvofontän.
  • Ledare, krönikor, reportage och intervjuer


Skrivet av


Christoffer Ekmark
Journalist som sent i livet frälsts av handbollen. Ansvarar för det redaktionella innehållet. Tar gärna emot tips om människoöden, historier eller allmänt sköna storys.