Handbollsskons historia och framtid - Stürmerfoul

Handbollsskons historia och framtid

Handbollen förändras snabbt.Och handbollsskorna med den.

Strürmerfoul besökte PUMA:s tyska högkvarter och fick löften om framtida satsningar på att bli världsledande i branschen.

I Södra Tyskland, några mil utanför Nürnberg i delstaten Bayern, ligger det lilla samhället Herzogenaurach. 23 000 invånare och rätt sömnigt.

Du kanske aldrig har hört talats om orten, men högst sannolikt har du och de flesta i din närhet någon gång burit kläder eller gått i ett par skor som utvecklats där. Herzogenaurach är nämligen orten där både Adidas och PUMA, två av världens största sportmärken, grundades.

Centralfugurer är två bröder. Adolf och Rudolf Dassler startade 1924 skofabriken Gebrüder Dassler Schufabrik. Adolf som gick under namnet Adi hade under flera år arbetat med att utveckla idrottsskor från material som blivit över från första världskriget. I sin verkstad använde han stålhjämar, brödväskor och annat för att förbättra skor och företaget blev snabbt lönsamt. Adi utvecklade skorna. Rudolf såg till att sälja dem. Allt fungerade för ett tag.

Efter andra världskriget, där Rudolf blev inkallad, sprack samarbetet. Bröderna, som inte alls sympatiserade med Nazistpartiet men mer eller mindre tvingades gå med, klarade inte av att driva företaget från två vitt skilda livssituationer. Rudolf överlevde krigsfasorna men efter freden 1945 beskyllde bröderna varandra för ställningstagande för olika sidor. Deras relation var för evigt raserad.

Istället för ett gemensamt företag startade bröderna var sitt skoföretag. Båda skulle bli extremt framgångsrika, men staden delades upp i två läger. Ett tag pratades det om att allt norr om floden Aurach som flyter genom Herzogenaurach var PUMA-land. Södra delen av staden var Adidasland. Och även om varken brödrarivaliteten eller de politiska ställningstaganden lever kvar hos olika skobärare så går det fortfarande att kategorisera en del av befolkningen som PUMA-användare eller Adidas-användare. Historien lever alltså vidare, om än på mindre allvarsamma grunder.

Adolfs och Rudolfs respektive söner fortsatte att bygga de företag som deras föräldrar byggt upp.

I PUMA:s fall var det sonen Armin Dassler som fick ansvaret. Hans stora rival blev Adolfs son Horst. Sådan far sådan son, ni vet… Familjefejden har till och med blivit till en film; ”Duell der Brüder” och än idag finns det intressekonflikter och fejder mellan bolagen.

Så om du en dag promenerar på Herzogenaurachs gator och undrar varför folk blickar ner i gatan hela tiden så kan det bero på att de vill se vilken slags skor du bär.

Helmut Fischer är något av dagens ”Mr PUMA”. Född och uppväxt i Herzogenaurach. Under uppväxten blev han granne med Armin Dassler, son till PUMA:s grundare Rudolf. Steget in i PUMA-världen blev omedelbart och under 40 år har han varit med och byggt företaget till en global jätte inom sin genre.

Det började med utveckling av IT-system och därifrån tog han steget till att bli den som startade marknadsvdelningen. 

Idag bär han titeln ”Senior Marketing Advisor” och är företagets starkaste kulturbärare. Han har en egen PUMA-kollektion med över 3000 par skor av olika sorter, många av dem går att beskåda i den kontorsbyggnad som breder ut sig på två sidor av en motorväg, bara några kilometer från Adidaskomplexet.

Kopplingen till handboll har alltid funnits där, det är Helmut noga med att betona när vi träffar honom i ett av hans mötesrum.

– Men jag har alltid rådfrågat experter inom området när vi utvecklat skor för olika sporter. Inte minst inom handbollen. Förr i tiden hade tränarna för landslag och stora klubblag otroligt mycket makt. Det var de som bestämde allt – även vilka märken det skulle vara på spelarnas kläder och skor. Så det gällde att hålla sig god vän med dem och framför allt ge dem produkter som de var nöjda med. 

På ett bord ligger det handbollsskor från flera olika tidsepoker. Helmut tittar mer fascinerat och ömsint på skorna än på den svenske handbollsjournalist som ställer frågor om dem.

Det ger begreppet skofetischist en ny innebörd. Om det nu är det Helmut är. 

– Mitt första jobb var redan 1978 och under de åren har jag varit med och etablerat hela vår marknadsavdelning. För mig symboliserar PUMA någonting som är starkt relaterad till sport. Inte mode. Sport. Även om vi förknippas med båda delar.

Hur ser du på skillnaden mellan dagens PUMA och Adidas?

– Adidas är ett större företag och har så varit i många år. Men att vi är en underdog i sammanhanget är positivt på många sätt. Det har tvingat oss att bli mer innovativa. Vi har haft mer fokus på detaljer inom de olika sporterna där vi har produkter. 

– Jag är ansvarig för samarbetet med flera stora fotbolls- och handbollsklubbar i Tyskland. Men de senaste tre åren arbetar jag även med att färdigställa vårat PUMA-arkiv. Vår historia är viktig.

Hur viktigt är det för framtidens PUMA att vårda sitt arv?

– Det är centralt i vår DNA. Man måste lära sig av sin historia för att kunna utvecklas.

PUMA har som sagt en historia inom handbollen.

– Det finns två starka anledningar till att vi idag utvecklar handbollsskor och tror på en framtid i den branschen. Allt startade egentligen när Rudolf Dassler utvecklade en ny inomhussko inför VM 1965. Sedan har vi samarbetet med Vlado Stenzel…

Helmut tar upp en av skorna på bordet. Den är döpt efter just Stenzel.

Och innan vi går vidare med någonting ska sägas att Vlado Stenzel var en av handbollens stora. Född 1932 var ”Der Magier” (Trollkarlen) en jugoslavisk målvakt och senare kroatisk tränare som slog sig ner i Tyskland. Som tränare vann han bland annat OS-guld med Jugoslavien 1972 och VM-guld med Västtyskland 1978. Han var också en av de tränare med mycket makt, som Helmut nämnde tidigare.

– Stenzel hjälpte oss arbeta med helt nya skor och utvecklade hela vår footwear-satsning. Fotbollen var naturligtvis större och viktigare för oss och där jobbade vi på liknande sätt med exempelvis Pelé. De största stjärnorna var med och fungerade som bollplank kring utvecklingen av produkterna. De var inte bara ansikten på en affisch.

Men handbollen har en speciell plats i PUMA:s och Helmuts själ.

– Alla handbollsskor som utvecklats har tillverkats här i Herzogenaurach. Det har skapat mycket arbetstillfällen och gjort en stor skillnad för min hemstad. 

Fotbollen har de senaste tio-femton åren förändrats väldigt mycket. Skruvdobbsskor existerar knappt längre och allt är anpassat för snabbhet och teknik. Reglerna har förändrats och underlagen moderniserats – och skorna med dem. 

Handbollen har  haft en annorlunda utveckling och sin egen evolution och står måhända inför en liknande förändring när golv ska moderniseras och allt går så väldigt mycket snabbare jämfört med för några år sedan.

– Under tidigt 2000-tal förlorade PUMA en del fokus på handbollen, mot min vilja. Företaget fokuserade nästan enbart på fotbollen då just på grund av anledningarna du nämnde, så vi har en del att ta igen. Idag har PUMA en tydlig och långt gången plan på att utveckla framtidens handbollssko av just den anledningen att sporten förändras. Tempot är högre, det springs mer och snabbare – samtidigt som vikten av stark fysik är central. För oss är en en häftig utmaning att ta oss an.

Marknadschefen i Helmut tänder plötsligt till.

– Handbollsmarknaden är dessutom mer intressant nu när den får allt mer uppmärksamhet av sponsorer och i media. Jag är övertygad om att vi står precis i starten av en ny handbollsera och PUMA ska definitivt vara med och påverka den. 

– Vi kan som företag bli marknadsledande inom handbollsskons utveckling. Tekniken, kunskapen och passionen finns. Men vi måste göra det i rätt takt. För som du säger, det kan hända mycket med sporten från en säsong till en annan. Vi fokuserar just nu på två sorters handbollsstyper; de stora, starka och bastanta typerna – och de lättare och snabbare typerna. De skiljer väldigt mycket i sättet de typerna spelar handboll och därför skiljer det också mycket på de olika sorterna skor. Vad vi behöver göra är att utveckla det ytterligare och använda oss av en marknadsplan som gjort oss så framgångsrika på fotbollsmarknaden.

– Idag finns det inget företag som tagit på sig rollen att bli världsledande på handbollsskor. Det är vår chans. Varken Adidas eller Nike har valt att satsa.

När du tittar på skorna som du var med och utvecklade på 70-talet – och sedan tittar på den sko som ges ut i januari 2020. Anser du att det är lika mycket PUMA-själ i dagens skor?

– Hmmm… Det är en svår fråga för mig. Man ska kombinera det estetiska och ta hänsyn till vår historia samtidigt som den nya tekniken måste få allt utrymme. 

– Det här med att lyssna på sportens utövare har alltid varit centralt, säger Helmut och plockar fram sena 70-talsskon ”Superteam” som mer liknar en brottarskor än en handbollssko. 

– Under den här perioden ville damhandbollsspelarna ha högre ankelskydd för att undvika den typen av skador, och då blev det så här. Sneakersvarianten var direkt motsatt, den hade en nedgång från ankel mot foten.

Blev det mindre skador?

– Jo, det blev mindre skador, men det hörde nog mer samman med att golven byttes ut och moderniserades… För mig var det viktigare att utveckla en sko som erbjöd ”freedom of movement”. Det vill säga en sko som gjorde det möjligt att på snabbast tänkbara vis resa sig från marken och ställa sig på benen i valfri riktning för att kunna få upp fart springandes. Därför utvecklade vi skor som hade fokus på att hjälpa den delen bakom stortån där man ”trycker av” när man reser sig. Inget märkvärdigt i sig kanske, men det finns olika tekniker för att utveckla en sådan sko och jag är fascinerad över vår egen forskning inom det och andra liknande områden. För mig är detta en vetenskap.

Vilken är din favoritsko? Inte nödvändigtvis den bästa, men din allmänna favorit?

– Jag har tusentals skor så det är svårt att välja. Men ”The Suede” är en klassiker jag älskar. Samtidigt fascinerar handbollsskon med alla sina olika detaljer.

På tal om PUMA-arvet som du så gärna pratar om… Fotbollsskor är svårt att göra moderna med 60- 70- eller 80-talsstil rent visuellt. De skorna ska vara lätta, snabba och färgglada. Men handbollsskor kanske skulle ha en ”retromarknad”?

För första gången blir Helmut tyst. Han ler hemlighetsfullt och jag anar direkt att jag trampat in på en stig som PUMA redan vandrar på. Men att ens överväga att yppa något om framtida produkter finns inte hos Helmut.

– Jag kan föreställa mig en retrosko i något sammanhang. Idén är bra, men med tanke på att vi numera tillverkar skor som ska passa in på vissa sporter blir det svårt med en specifik handbollssko. Vi är ju måna om att visa våra arv, men det ska inte gå ut över prestandan.

Vilken sko har varit mest framgångsrik?

– Super Team. När Tyskland slutade tvåa i OS 1984 hade hela laget dem. (se bild på sidan 4).

Vad känner du när du sitter här med dina bebisar? Är det lite av dina barnbarn?

– Förr i tiden såg produktutvecklingen helt annorlunda ut. Då var jag mer insatt i hela processen och samarbetade tätt med olika idrottsmän och idrottskvinnor. Det finns ett känslomässigt band till de äldre skorna på ett annat sätt.

Längst ut på kanten på bordet står en rätt stel lågsko. Med tydlig PUMA-aura men också med en lätt bowlingskokänsla. Sulan är hård bindningen tight. Och när den ställs mot dagens modell är kontrasten total.

– Detta var en av våra första inomhusskor. PUMA Oslo heter modellen från tidigt 60-tal och den skulle passa för alla som idrottade inomhus. För mig är detta ett väldigt speciellt hantverk. Just nu tittar vi på möjligheten att återskapa PUMA Oslo, eller åtminstone inspireras utav den, för vår höstkollektion av sneakers 2020. Vi tar delar av vår historia och återskapar den i framtiden.

Viktor Fitler, 28, är en av de personer som är ämnade att vårda Helmut Fischers, och för den delen far och son Dasslers, arv. Efter tre år i företaget har han arbetat till sig titeln ”Product line manager in team sports footwear”. Lite förenklat är han ansvarig för hur den framtida handbollsskon ska se ut.

Själv är han en aktiv fotbollsspelare i amatörligorna. 

– Men jag har alltid älskat handboll och spelade som yngre. Som allmän sportgalning har jag provat de flesta sporter, men just handbollen har en speciell tjusning som de andra sporterna inte har. Dessutom lockar kombinationwn av styrka och snabbhet och inte minst intensiteten.

Hur kommer det sig att du fått ansvaret för utvecklingen av PUMA:s handbollsskor?

– Först och främst är jag inte ensamt ansvarig; vi är ett team där jag är en gemensam kontaktperson för våra team inom utveckling, design, marknad och merchendise.

Viktor Fitler

När slog det dig att handbollen inte har samma fokus på material som skor och tröjor som man har i fotbollens värld?

– Redan innan jag började på PUMA hade jag en insikt i hur det fungerade i de olika världarna och jag håller absolut med om att det är så. I ett omklädningsrum hos ett fotbollslag pratas det nog rent generellt mer om skor.  Jag tror det var nyttigt att känna till grunderna i vad som efterfrågas i de olika sporterna. Inom fotbollen är det vanligare att en sorts sko fungerar på många. Fotbollsspelares fysik skiljer sig inte åt på samma sätt som de kan göra i handbollens värld vilket innebär att man måste tänka annorlunda. 

Hur såg marknaden för handbollsskor ut hos PUMA när du började för tre år sedan?

– Om man ser på marknaden rent generellt så konkurrerar vi med en hel del mindre men mer specialiserade företag och jag håller absolut med Helmut när han säger att vi kan bli världsledande inom handbollsskor. Vi är inte idag där vi vill vara, men vi har potentialen. Redan idag samarbetar vi tätt med världsledande förbund och klubbar, inte minst får vi mycket feedback från det danska landslaget.

Hur stora steg har PUMA tagit under de här tre åren?

– Vi har blivit fler som jobbar med det, men framför allt har vi förändrat vårt mindset.

– Att förändra ett mindset för en produkt kan vara rätt svårt, men när man väl kommit förbi en viss punkt och vågar tänka lite friare händer det snabbt saker. Idag hämtar vi expertis både från våra egna utvecklare och forskare, men också från extern expertis. Det kan gälla väldigt små detaljer på en sko, men tillsammans blir de detaljerna avgörande.

Vilka spelare samarbetar ni med?

– Stefan Kretzschmar är en av personerna som bidrar med mycket information. Han hjälper oss att skapa framtidens handbollsskor och vår största utmaning är inte att skapa en sko som passar för nuet, utan en sko som ska fungera på framtidens handbollsspelare. Sporten utvecklas ju hela tiden och vi måste ligga några år före i tiden. När en skomodell släpps har vårt team arbetat i två-tre år på att färdigställa den.

Vilka är de största utmaningarna?

– Nutidens och inte minst framtidens handbollsspelare behöver till större utsträckning skor som passar just deras individuella förutsättningar och det arbetet är väldigt intressant. Rörelserna kan påminna om varandra, men spelarnas förutsättningar att utföra dem skiljer sig väldigt mycket åt. 

– För 20 år sedan hade handbollsspelarna i relativt hög grad samma kroppsformer och vikt. När du går på handboll idag kan det vara 60-kiloskillar på kanterna som lever på sin snabbhet, medans det centralt i banan stångas spelare som väger dubbelt så mycket. För att de ska kunna utnyttja sin respektive expertis på bästa sätt krävs det anpassade skor. Jag tror att handbollen kommer att se en fortsatt utveckling där spelarna blir specialiserade på en viss position och då måste vi anpassa oss efter det och skapa produkter som passar dem, oavsett om de är mittsexor, målvakter, kantspringare, niometersspelare eller renodlade försvarsspelare. Vad vi gör är att vi analyserar spelarnas olika rörelsemönster på olika positioner, de skiljer ju sig åt rätt nämnvärt, och utifrån det skapar vi skor som passar just dem. Jag tror att det i framtiden kommer att finnas skor som är specialanpassade för samtliga olika positioner.

Vi tar ett exempel. En kantspelare vill kunna starta löpningen snabbt, hoppa högt och samtidigt ha bra grepp eftersom de många gånger är straffskyttar. Hur har ni utvecklat skor för den typen av spelare?

– Acceleration, speed och grepp är viktiga detalj för kantspelare. De är även beroende av att nyttja sin spänst vid inhopp i målområdet. Därför behöver skon vara av lättviktsmaterial nästan rakt igenom. Samtidigt måste den absorbera krafterna vid landning i marken. Det ställer krav på att kombinera olika material på maximal effekt, för i slutändan kan det göra skillnad på centimetrar och sekunder.

PUMA Explode och Rise är det senaste exemplet på PUMA:s skoutveckling. Den förstnämnda varianten är för snabba spelare, den senare för de mer kraftfulla. Och de skiljer sig markant åt.

– Vi har haft två olika sorters handbollsskor sedan tio år tillbaka och de har hela tiden utvecklats parallellt i form av främst material, men även vad gäller höjd, snörning och så vidare.

– Explodeskon är baserad på våran egen teknologi kallad Ignite – ett lättviktsskum med väldigt bra dämpande effekt. Vi har speciellt material som går runt skon för att ge det yttersta stödet och ett annat material för hälen. Materialet vid hälen utvecklas hela tiden för att göra kroppens landning så skonsam som möjligt och materialet i skons främre del ska vara gynnsam för acceleration.

Det påminner lite om en löparsko?

– Delvis sant, för kantspelarna är de som löper mest på handbollsplanen. Sedan finns det en mängd detaljer som exempelvis förstärker stabiliteten runt mellanfoten. Det gäller att ha en balans mellan flexibilitet och stabilitet på de olika delarna av skon.

Denna lätta varianten är flera gram lättare än vad samma typ av sko var för bara två-tre år sedan?

– Det beror på att vi ändrar material och konstruktion på så många olika detaljer, inte minst utsidan på skon. Spelarna har själva en stark önskan om just lättare skor, men vi vill ju inte att det ska ske på bekostnad av kvalitén. Vi kan därför inte kompromissa gällande vikten – det måste i första hand vara en bra sko. Vi skulle kunna göra den här skon ännu lättare, men skulle det då bli en bättre handbollssko? Nej.

Snörningssystemet där man kan välja att dra snörena på olika sätt för att på så vis skapa tryck på foten där man själv önskar är ingen nyhet, men systemet har moderniserats och har en längre tradition i fotbollens värld.

Många som har den typen av skor verkar dock inte utnyttja fördelarna med snörningssystemet utan snörar på sig skorna lite hur som helst?

– Det kallas Netfit-teknologi och det ger den som bär skon möjligheten att få en anpassad passning utifrån ur foten är formad. Fotanatomin kan vara utmanande, allas fötter ser ju olika ut, och den här skon ger möjligheten att exempelvis ge mer stöttning åt en del av foten där det blir glapp, samtidigt som man kan spänna den lite lösare där det är tight. Visst, ibland kanske skon passar foten perfekt från start, men snörningssystemet ger möjligheten att individanpassa passformen.

Vad mer är viktigt när ni designar skon? 

– En av de viktigaste detaljerna med skorna är att hitta ett sätt som minimerar skador runt ankeln. Många spelare har ankelskydd vilket ställer krav på hur vi utformar skon. Om en spelare känner sig trygg och inte tänker på skaderisker runt ankeln presterar de bättre. Det är bevisat i omgångar.

Hur påverkar det livslängden hos en sko när den hela tiden ska göras lättare? 

– Generellt sätt inte alls. Skornas uthållighet är en av de viktigaste komponenterna vid produktutvecklingen. Den stora skillnaden är att skor nuförtiden slits hårdare på grund av att spelare tränar oftare och spelar fler matcher. Inte minst hos proffsen. Många använder också sina handbollsskor när de är i gymmet vilket man absolut kan göra, men det är inte alltid optimalt.

Utvecklingen av innersulor i löparskor har gått snabbt framåt. Löpare vill ”studsa” fram och har tvingat fram en slags trampolinskor. Är det en utveckling vi kan komma att få se även kring handbollsskor?

– Löparskor har oftast tjockare innersulor och hårdare beståndsdelar i dämpningsystemet. Man kan inte alltid ha alla delar extremt mjuka för det ger känslan av att springa på en svamp utan stabilitet. Det gäller att hitta mixen och med handbollsskor är stabilitet extra viktigt. Materialen i skon jobbar alltid tillsammans. När skon utvecklas och man byter ut ett material så påverkar det andra delar av skorna.

– Vi drivs hela tiden av att utveckla materialet i de olika skorna för att säkerställa att kvalitén konstant förbättras. Vår biomekaniska forskning jobbar ständigt med spelarnas ”freedom of movement” som ska kombineras med stabilitet. Forskningen sker i samråd med olika Universitet runt om i världen och är väldigt spännande att följa.

– Med 2020-skon som släpps i samband med EM i Sverige, Österrike och Norge tänkte vi på likheterna i de olika länderna och vad som förenar dem. Designen är inspirerad av landskapen i de olika länderna vilket skapat en speciell grafik som bara finns på dessa skor. Det är subtila detaljer, men sådant är viktigt för oss.

Den andra skon, Rise, är anpassad för spelare med fler kilon på sig och som arbetar på ett annat sätt än kantvesslor. Niometersskytte, hårda närkamper och samtidigt krävande fotarbete i försvaret. 

– Ofta handlar det om kraftfulla spelare med mycket naturkrafter i sig. ”Return of energy” är en komponent som är väldigt viktig i det sammanhanget. Sulan måste ha ett skum som kan hantera de oerhörda krafter det handlar om vid landningar. 

Vi bankar Rise och Explode i bordet. Skillnaden är enorm. Men en detalj som ögat lägger märke till direkt är kardborrbandet. Näst senaste modellen har två band. Den senaste blott ett.

Är det en liten 80-tals-flört eller vad handlar det om?

– Nej, inte så. Med ett enda band skapas en stabilitet runt ankeln under ankelbenet. Materialet är dessutom mjukare. Man får mer flexibilitet helt enkelt.

Vilken spelarposition är svårast att hitta den perfekta skon till?

– Generellt sett är det nog playmakern. De är beroende av fart och fysik. De är beroende av stabilitet. Ofta blir de tacklade i luften och därför behöver de landa mjukt. 

En annan sak som har förändrats i handbollens värld är golven, åtminstone i elitsammanhang. Borde inte det förenkla för er om alla golv är likadana?

– För oss gör det ingen stor skillnad. Vi testar skor på alla sorters golv; från Champions League-golv till parkettgolv. Det finns olika typers golv överallt och utmaningen ligger i att hitta skor som passar utövare i de lägre divisionerna på samma sätt som spelare på världstoppnivå.

Hur kan skornas utveckling minska skador inom handbollen?

– Det är en väldigt intressant fråga. Vi har mängder med statistik och kunskap kring hur spelare skadas. Oftast är det ankel- och knäskador, men även axelskador. Allt i kroppen sammansvetsat. Har man en knäskada ska man inte bara titta på knät utan på allt runt omkring, som ankelbenet och höften. Därför är vi noga med att på våra nutida och framtida skor låta ankelbenet vara fritt. Handbollsspelare har ibland skydd vilket kan vara bra, men om man hindrar ankelbenet att röra sig kan det påverka andra delar av kroppen vid exempelvis en landning. Som knät. 

– Man kan definitivt reducera antalet skador med rätt skor. Därför är skadehistorik viktigt för oss. Det påverkar sättet vi designar skorna.

När det kommer till själva designen finns det många olika sorters feedback från spelare att ta hänsyn till. En av de mest udda kom från spelare i danska Skjern. De ville inte ha skorna i svart. Det fick dem att känna sig tyngre. PUMA reagerade när spelare i andra klubbar sa samma sak – och det är en av anledningarna till att handbollskorna oftast kommer i ljusa kulörer. Trots att de snabbt skitas ner i samband med all klisteranvändning.

– Det här med att spelare har klister på utsidan av skorna som de lätt ska kunna applicera på fingrarna är definitivt en detalj som vi får anpassa oss efter designmässigt. Det är också roligt att det är så; att varje sport är unik och att vi måste anpassa oss utifrån det. Vi vill ju inte ha vår logga där exempelvis och det får inte finnas andra känsliga tekniska detaljer som plastbiten på Explode-skon just där. 

Berätta lite om hur handbollsskorna 2021 kommer att se ut. Det är ju dem ni just nu pysslar med i labbet?

– Utan att säga för mycket tror jag att vi 2021 kommer att kunna erbjuda en skoprodukt som är banbrytande för handbollsutövare.

Ge mig någonting? Kommer man att springa snabbare eller hoppa högre eller vad…?

– Det kommer att vara helt nya produkter som inte alls kommer att påminna om tidigare versioner. Vi har med 2021-skon börjat om från noll i väldigt många avseenden för att anpassa oss efter hur vi tror att handbollen kommer att se ut då. Vi vill inte vara arroganta och säga att vi kommer att vara så mycket bättre än alla andra företag – för många av dem gör också ett fantastiskt arbete, men vi vet att vi sitter på någonting speciellt.

Hur påverkar ni strumporna för att passa skorna?

– Det är någonting som vi tittar på inför kommande generationers skor. Innersulan kan vara lite glansig. Vi har utvecklat någonting som heter nanogrip-teknologi som reducerar risken för halka inne i skon. Vi har sedan tidigare strumpor som är utvecklade för att fungera optimalt i en sko, men det finns fler steg framåt att ta i det avseendet. Samtidigt får foten inte vara som fastklistrad i skon, det skulle öka skaderisken vid exempelvis snabba inbromsningar.

Som produktutvecklare inom sportmaterial är PUMA även i allra högsta grad inblandad i utvecklingen av handbollströjor.

Och tröjor är, i tider då det rivs och hålls i mer än någonsin, en viktig detalj. Så när den danska landslagströjan kommer upp för diskussion börjar det återigen att glittra lite i Viktors ögon. Han går och hämtar de två senaste årens matchtröjor.

Skillnaden är rätt uppenbar. Den tröjmodell som Danmark vann VM på hemmaplan i är väldigt mycket tightare.

Är det den utvecklingen vi kan vänta oss kring matchtröjor också? Att de blir allt tightare så att de till slut ser ut som kroppsmålningar?

– Utvecklingen har snabbt gått åt det hållet och det ställer hårda krav. För om en tröja ska vara tight så måste den samtidigt vara extremt tålig. Annars kommer den att rivas sönder och det är den sämsta reklam man kan tänka sig.

Viktor tar tag i tröjan. För att vara en ytterback i fotboll ser han ändå rätt stark ut i nyporna och han roar sig ett bra tag med att försöka riva sönder en arm. Lyckligtvis håller tröjan och även om den lilla uppvisningen inte gör ett brutalt sexmetersrufflande rättvisa så har han bevisat sin poäng.

– PUMA har utvecklat ett helt eget, starkare, material som idag bara används på handbollströjor. De tål mer än någon annan slags PUMA-matchtröja i andra idrotter. Dessutom är sömmarna placerade på andra ställen än på en vanlig matchtröja för att få ”freedom of movement” runt axlarna och nacken. 

– Att tröjan är V-formad runt halsen är en viktig detalj, för det bidrar med att tröjan kan röra sig lite mer upp och ner vilket är extremt viktigt inte minst för skyttar som har en väldigt kraftfull rotation på axeln i samband med skott. En för tight tröja skulle reducera spelarnas prestanda.

– En annan detalj med tröjan som vi utvecklat är materialet. Den senaste tröjan som Danmark använde har två sorters material – och när man har det uppstår alltid en sårbarhet i hållbarheten där materialen möts. Därför har vi dubbelstygn just där, både på in- och utsida. Ett basmaterial och ett annat material runt armarna för att ge bättre ventilation; svett transporteras från insidan till utsidan.

Återigen, när man kommer tröjan nära, upptäcks detaljer som man annars inte lägger märke till.

– Tröjan har ett mönster som är inspirerat av vikingar och deras sköldar och armborst. Det är en subtil detalj som vi gillar att jobba med…

Märkte spelarna någon skillnad eller kör de på som vanligt?

– Vi fick enormt positiv respons från de danska spelarna gällande VM-tröjan, som de för övrigt kommer att använda även i EM. Nu utvecklade vi ju tröjan i samråd med flera av spelarna genom att ta speciella mått på deras kroppar, så det kom ju inte som en chock, men vi vill tro att det hade en effekt på det sportsliga. Jag tror att det var första gången en liknande tröja användes av ett landslag i handboll.

Är den danska landslagströj-modellen någonting som kommer att finnas tillgängligt även på klubbnivå?

– Ja, det är definitivt en stor möjlighet för oss i framtiden.

Vad lockar PUMA med handbollen?

– PUMA är det snabbast sportmärket i världen. Vi är snabbast när det gäller att anpassa sig efter behoven och handbollen är en av de sporter som förändras snabbast just nu. Därför känns det naturligt att satsa just där. Handbollen passar vårt mantra, vår vision och vårt mindset. Handbollen är en del av vår historia och kommer att vara en del av vår framtid. Vi kommer att satsa hårt på utvecklingen av handbollsprodukter och jag både hoppas och tror att vi inom några år kan bli världsledande.

Rutger Hagstad är nordisk marknadsansvarig med kontor i Helsingborg.

Hur stor är handbollsmarknaden för PUMA i Sverige och har du sett en förändring under de senaste åren?

– Man kan gå tillbaka till 1990-talet då vi var rätt dominerande och hade otroliga volymer på skor. Sedan kom i början av 2000-talet ett globalt strategiskt beslut att satsa mer på fotboll och mindre på indoor-sport vilket gjorde att länder som Sverige, Tyskland och Frankrike tappade en del på den marknaden. Nu är vi tillbaka och satsar hårt med ett bra produktsortiment. Som jag ser det finns det stor potential för vår satsning på handbollen i Norden.

Många mästerskap avgörs i Sverige framöver. Påverkar det besluten att elda på här?

– Nej. men det är en möjlighet. För två år sedan togs beslutet att satsa mer på indoorsporter och det är grunden. Vi ser det som en bonus i marknadsplanen. Norden, Tyskland och Frankrike är den stora indoormarknaden just nu.

Har det någonsin satsats hårdare på att utveckla handbollsprodukter.

– Ja, men det är ju det marknaden vill ha. Oavsett sport så kräver marknaden det. Vi måste vara innovativa för att hänga med och just det är viktigare idag jämfört med för 20 år sedan. Produkten ska fungera och samtidigt vara cool och fokus har legat på att kombinera de delarna.

Skrivet av


Christoffer Ekmark
Journalist som sent i livet frälsts av handbollen. Ansvarar för det redaktionella innehållet. Tar gärna emot tips om människoöden, historier eller allmänt sköna storys.