Leken med handbollsspelarnas hälsa och liv - Stürmerfoul

Leken med handbollsspelarnas hälsa och liv

Hur mycket är våra handbollsspelares hälsa värd?

Ganska lite. Visar det sig…

Dags att gå in i VM-bubblan.

Tyvärr inte på plats i Egypten, men väl i sinnet.

Detta Världsmästerskap kommer gå till historien som ett av de märkligaste – innan det ens har börjat. Dagen innan premiären tvingas ett landslag dra sig ur, och ett reservlandslag, Nordmakedonien, kallas in.

Inte heller USA kan delta på grund av smittspridning inom laget.

Om USA kan jag tycka mycket. Det är en kul satsning med svensk touch och potentialen är naturligtvis stor, men så länge det ska delas ut Wildcards i VM och gratisplatser till länder som missat kvalificeringen till förmån för länder som har mycket TV-tittare. Ja, då förblir det internationella handbollsförbundet ett pajasförbund.

Pengar före sport. Skål för kapitalet – såväl i IHF som hos SHF.

Mängder med spelare saknas i VM av skadeskäl, men många saknas även på grund av Covid 19. De är, eller har varit, sjuka. Andra åker inte för att de inte vill riskera att bli sjuka.

Vissa lag är mer brandskattade än andra och till stor del handlar det om vem som är friskast. Det är normalt sett en parameter i alla andra mästerskap också, även om det naturligtvis ställs på sin spets här.

På plats är det meningen att restriktionerna ska vara hårda. 

Men arrangörerna verkar inte ta det ansvar som förväntats. Läs mer här!

Covid 19 borde rimligtvis sätta spelreglerna helt och hållet. Spelare och ledare måste testas om och om och om igen. Om det nu ska bedrivas elitidrott med resor över större ytor så är det väl klart att spelarna ska testas?

Kan man ju tycka…

Nu är ju tester förenade med kostnader och därmed sätts det ett pris på människors hälsa. Inte bara VM-arrangörernas budget riskerar att spräckas då. Utan även SHF:s.

I Sverige är alla serier pausade utan de två högsta serierna. Där görs det tester inför varje match.

Fram tills nu.

Nu ska lag i Allsvenskan (jag vet ännu inte hur det blir i SHE och Handbollsligan) inte längre göra tester inför matcherna. Det blir för dyrt.

En av klubbarna informerar:

”Förbundet var tydliga med att de inte kommer betala för fler tester, det finns inte pengar till det i SHF. Vi har inte fler tester tillgängliga från förbundet…”

I flera av de Allsvenska klubbarna kokar det – kan jag lova.

Det kokade delvis redan innan. I december när leveranserna av provtagningsutrustning blev försenad fick klubbarna valen att ställa in – eller köra på ändå om båda lagen kände sig trygga med förutsättningarna. Ansvaret lades då, liksom nu, på föreningarna – varav minst tre ifrågasatte förbundet och krävde bättre tydlighet samt ”antingen spelar alla eller så spelar ingen”.

Alternativet är nu att klubbarna själva tvingas betala för testerna.

Här har SHF gjort ett ställningstagande. 

Spelarnas hälsa är det viktigaste. Upp till ett visst pris. Nu får klubbarna ta över det ansvaret.

I såväl Handbollsligan som i SHE, och säkert i andra seriesammanhang, har det vid upprepade tillfällen hela hösten och vintern hittats spelare som testat positivt. Dessa har isolerats och så har smittspridningen kunnat förhindras. Eller så har det går så långt att matcher ställts in. Det är så det borde fungera.

Nu står vi alltså inför en situation där elithandbollen tävlar med spelare som riskerar att vara smittade. Smittan riskerar att spridas både internt, till motståndarlaget och, tja i förlängningen till dig, mig eller någon av våra äldre släktingar.

Skulle du vilja spela handboll, med ett väldigt intensivt schema, i en nationell serie med långa resor med vetskapen om att du troligen förr eller senare kommer att spela mot någon som är smittad?

Svaret är naturligtvis nej.

Tar SHF ansvar för spelarna?

Svaret är naturligtvis nej.

Skrivet av


Christoffer Ekmark
Journalist som sent i livet frälsts av handbollen. Ansvarar för det redaktionella innehållet. Tar gärna emot tips om människoöden, historier eller allmänt sköna storys.