Tio snabba med Dan Beutler - Stürmerfoul

Tio snabba med Dan Beutler

Tio snabba med Dan Beutler som är klar för comeback i HK Malmö.

På onsdag gör du din första träning på ett år – hur känns det?

– Min första handbollsträning, ja. Jag har tränat styrketräning i medeltempo mer eller mindre hela tiden. Men framför allt är jag numera en handbollsspelare med en ADHD-diagnos.

När du testade positivt för kokain och fick din avstängning på två år. Trodde du att du någonsin skulle komma tillbaka?

– Nej, det trodde jag inte. Jag var säker på att min karriär var över och fokus då låg på att få rätsida på mitt liv. Men den tvååriga avstängningen blev till ett år och sedan nio månader, helt och hållet beroende på att jag kunnat uppvisa min diagnos och bevisa omständigheterna.

Vad var första steget för att få rätsida på livet?

– Genom att få vård. Första steget var samtalsterapi, sedan dröjde det två månader och mängder med insatser tills jag fick min ADHD-diagnos och det var direkt livsavgörande för mig och min familj.

Är du en bättre eller sämre målvakt nu?

– Det har inte förändrats. Jag har kvar mitt hyperfokus som man får av ADHD. Skillnaden nu är att jag förstår varför jag klarat av att prestera på världsnivå i min karriär trots att jag mått psykiskt väldigt dåligt. Jag har en större självkännedom och framför allt klarar jag av att hantera vardagen civilt mycket bättre. Just det är något som jag tar upp min min självbiografi som jag jobbar med just nu.

Varför blev det HK Malmö? Hade det inte varit enklare att ”börja om” med ett vitt blad någon annanstans?

– Malmö är en klubb som stått upp för mig sedan jag gjorde ett av mitt livs största misstag. De hade kunnat vända mig ryggen, men personer som Jörgen Rasmusson och Stian Tönnesen valde istället att se människan Dan Beutler och hjälpte mig mer eller mindre att överleva. Jag kan inte med ord beskriva hur tacksam jag är att de stått upp för mig och välkomnat mig tillbaka. Men det är också det fina med en idrottsförening med civilkurage; de tar ansvar för de sina.

Har du fått många andra erbjudanden från andra klubbar under avstängningstiden?

– Ja, herregud. Från både Sverige och övriga världen. Men för mig var det aldrig något alternativ. HK Malmö har hela tiden funnits där för mig och jag har inte velat spela för någon annan klubb, oavsett vilka feta lönekuvert de viftat med. En del erbjudanden har varit otroliga.

När gör du comeback på planen?

– Jag vet inte. Jag får träna från och med den 28 februari, men avstängningen för spel hävs först den 28 mars och då är vi inne på den andra kvartsfinalen. Om jag platsar då vill säga. Första månaden i klubben kommer att handla om att vara ett bollplank och att stötta de målvakter som redan finns – samt att hålla i målvaktsträningar.

Du är 42 och ska fylla 43 i oktober. Är du fortfarande lika snabb ner?

– Det återstår att se efter onsdagens träning. De får vara redo att bära ut mig med bår.

Nästa säsong då?

– Efter SM-finalen 2020 kommer jag, Jörgen och Stian ha en diskussion om framtiden.

Viktigast av allt – har du kvar dina gamla trasor till skor?

– Ja, min underbara skomakare i Kristianstad har lappat ihop dem. De är åtta år gamla och han säger att detta är sista gången han kan rädda dem med klister och nya kanter.

Foto: Christoffer Borg-Mattisson

Skrivet av


Christoffer Ekmark
Journalist som sent i livet frälsts av handbollen. Ansvarar för det redaktionella innehållet. Tar gärna emot tips om människoöden, historier eller allmänt sköna storys.