Zutas blogg: Svenska nycklar, SHE-spaningar och regelboksknas - Stürmerfoul

Zutas blogg: Svenska nycklar, SHE-spaningar och regelboksknas

VM är som vanligt en salig smet mellan kompetens och avsaknaden av det. Organisatoriskt är det några smärre fiaskon med katter som tassar runt inne på spelplanen och statistik som inte serveras som det ska. Fan det är då märkligt hur lätt det är att leta negativa saker om man verkligen vill. Medierna verkligen vill göra allt för att få Egypten att framstå som en horribel värdnation, jag vill välja glädjen att det spelas ett handbolls VM. 

På banan har Japan spelat sådär lagom charmigt som bara de kan, förundras över deras exceptionella förmåga att hitta rätt distanser utom räckhåll för försvarsspelarna, något värt att titta på för de handbollstörstande ungdomarna i sofforna.

Jag är dock inte lika imponerad av hur oerhört Europeisk deras struktur är handbollsmässigt, kanske är det den enda vägen mot framgångarna men jag upplever det som ett tydligt steg mot hur alla andra ser ut. 6-0 försvarsspel med rörlighet i zon 2 samt lite större fysiska spelare i zon 3, inte särskilt japanskt så att säga. Hade velat ha kvar det frejdiga japanska med en touch av struktur. Poängen mot Kroatien var lite oväntad, förlusten mot Qatar kostsam. Men vem slår Riviera på fingrarna egentligen, otrolig på att vinna den spanske legendaren, one of a kind.

Sverige går in i VM ikväll efter en behaglig resa hittills. Det blir lite intressant att se hur mycket bättre det svenska spelet kan bli under turneringens gång. Frågorna som är relevanta inför framtiden är följande:

  1. Kan Sverige spela med tre 9-metare försvarsmässigt för att skapa förutsättningar för ett vägvinnande kontringsspel? Vilka är dem och var spelar de?
  2. Hur upprätthåller Sverige farten i kontringsspelet med två M6:or?
  3. Hur hittar Sverige mixen mellan aggressivitet och lugn i försvarsspelet?

Mycket fokus på försvarsspel i frågeställningarna, baserat i var jag ser det största värdet ligger för ett framgångsrikt VM. För nu kommer ett litet test mot Egypten, lagom för att veta hur man står. Vilka ska spela försvarsspel för att det ska bli bra och att förutsättningarna för kontringar finns där. Det är en stor svensk nyckel. Aggressivitet pratas det om, känslan är att det är rutin som får dig att kunna mixa det med lugn att hålla position. Har Sverige tillräckligt av det med en drös debutanter? 

***

Följde under Lördagen drabbningen mellan Kungälvs HK och Kristianstad HK i Mimers. Rutin i överflöd på Kristianstads bänk med Ulf Schefvert och Tubbi Sivertsson. Kungälv skapade lägen att vara med men saknade skärpan att hänga på när ett strukturerat Kristianstad malde på. Strukturen var det jag kände var bäst i Kristianstad, det och en stekhet Sarah Carlström som gjorde lite som hon ville när hon ville.

I efterföljande match spelade Kungälvs Herrar mot Skånela. Jag har alltid haft en svag punkt för Skånelas jobb med talanger och den härliga handbollen de spelar, nästan lite vacker. Men i Mimers var de aldrig nära någon gång. Ett Kungälv anförda av Daniel Wester och David Larsson spände musklerna och kunde ganska enkelt montera ner en toppkonkurrent i jakten på Handbollsligan, Kungälv kommer vara svårslagna under våren. 

***

Som handbollsälskare måste man ibland undra över regelboken och dess helt galna utformning i vissa delar. Bedömningen av att äga ytan är för mig helt jävla galen. Det medför helt onödiga risker som spelare utsätter varandra för. De här koreanska bytena för att sedan tackla fullt ut när du som försvarsspelare kommer in från sidan, jag fattar verkligen ingenting av den regeln. Och som regelboken är skriven, äger du ytan kan du nästan göra vadsomhelst. Vad var då vitsen med att målvakten förbjöds utanför målområdet? För att försöka skydda spelarna från farliga situationer. Men ute på banan kan du tackla så länge du är först på plats, otroligt!

Ja eller ta den där märkliga regeln att du får finta att ta ett frikast som anfallsspelare, med ryggen vänd mot motståndarna. Å skulle du börja springa som försvarsspelare, ja då blir du bestraffad. Hur känner domarna själva inför den regeln och vem accepterar att den ens finns med? Vad jag sett vid de tillfällen någon spelare ska agera ”rutinerat” och försöka sig på att utnyttja regeln, då har domarna skitit i att blåsa. Det förekommer ofta! Domarna blåser inte, spelare och ledare vill inte ha regeln. Ändå finns den där. Visst verkar allt glasklart.

/JZ

I kommande nummer av Handbollsmagasinet Stürmerfoul med 120 sidor:

  • Intervju med Zacke.
  • Intervju med Ulrika Olsson
  • Person of the Year.
  • Nya idéer om hjärnskakningar inom handbollen.
  • Så blir du bättre på att sova och återhämta dig.
  • 2020-listorna.
  • Ystads enorma gåvofontän.
  • Ledare, krönikor, reportage och intervjuer

Skrivet av


Jasmin Zuta